Böcker om biodling

Pollinationn

Än så länge är biodling en ganska liten hobby sett till antalet aktiva biodlare, men det finns ändå en hel del människor som är intresserade av att bli biodlare. Många som funderar på att börja med biodling känner dock att de inte har tillräckliga kunskaper för att komma igång. Även bland folk som sysslat med biodling i flera år dyker det ibland upp problem och frågor som man börjar grubbla över. För att lära sig mer kan man förstås fråga andra biodlare eller gå en kurs men man kan också lära sig mycket på egen hand genom att läsa böcker.

Den svenska Bibibeln

Happy man reading a book on a sunny day

Den troligtvis allra populäraste boken bland svenska biodlare har länge varit ”Bin och biodling” av biforskaren Åke Hansson. Boken är en blandning av uppslagsbok och handbok och innehåller detaljerad information om bin och biodling i svenska förhållanden. Här finns information om vad man som nybörjare bör tänka på när man börjar med biodling, hur man förhindrar och behandlar olika sjukdomar som kan drabba bisamhället, vad biodlingshobbyn kostar, hur man främjar honungsproduktion och mycket mer. På många håll råder det brist på blommor för våra insekter men boken ger tips om hur man kan avhjälpa det problemet. Det är inte för intet som Hanssons bok ibland brukar kallas för ”Bibibeln”. En annan bok som många svenska biodlare har läst är ”Bin till nytta och nöje” av Carl Otto Mattson. Den boken är utformad som en introducerande kursbok och därför passar den utmärkt för nybörjare. Den rikt illustrerade handboken ger dig alla väsentliga råd du behöver för att komma igång med din första biodling.

Många utländska böcker

Om man vill gå utanför Sveriges gränser finns det en uppsjö av biodlingsböcker skrivna av utländska författare. När man läser utländska böcker lönar det sig förstås att komma ihåg att väder- och klimatförhållanden i andra länder inte alltid liknar våra svenska förhållanden men grunderna i biodlingen brukar ändå vara de samma. En bok som ofta omtalas som en klassiker och som rekommenderas av många engelskspråkiga biodlare är ”The Hive and the Honey Bee” av Graham, Ambrose & Langstroth. Boken är en maffig volym fullspäckad med fakta för både nybörjare och mer erfarna. Delar av boken är ganska torra och vetenskapliga men boken är hursomhelst ett utmärkt uppslagsverk om allt som gäller bin. Avslutningsvis lönar det sig att pröva sig fram. Provläs flera biodlingsböcker eller gå till biblioteket och bläddra i böckerna de har inne. Att läsa en bok om biodling är ett bra sätt att lära sig mer om ämnet och se om man passar för hobbyn.

 

Biodlingens historia

Jan-van-der-Straet_Bauerlicher-Bienenstand

Människor har i alla tider njutit av honung, detta söta, gyllene tillbehör som passar till så mycket. Biodlingens historia är nästan lika lång som människans, och mycket tyder på att bin var det ett av de första ”husdjuren” som människor hade. Det är svårt att säga en exakt tidsperiod som människor började med biodling, dels för att utvecklingen skiljde sig mycket åt i olika delar av världen, dels för att uppfattningen om vad som är definitionen av biodling går isär. Många håller dock med om att de första biodlingarna skapades genom att människor sågade av de träd där bina hade byggt sina bon och flyttade dem närmare sina boningar, för att lättare få tillgång till honungen.

Mer planerad och utvecklad biodling verkar ha kommit till i det antika Egypten, runt år 2400 f. Kr., då det finns en relief i soltemplet Abu Ghorab, nära dagens Kairo, som visar biodling i bikupor och skördande av honung genom att arbetare blåser rök in i kuporna medan de lyfter ur honungskakorna. Även mayaindianerna i det precolombianska Amerika höll mycket tidigt på med biodling för hushållsbruk.

Under medeltiden hade biodlingen blivit utbredd i Sverige. Under denna tid gjorde man bikupor av stockar eller av halm, och varje gård hade flera bisamhällen som försåg just den gården med honung. Honung var vid den tiden det enda sötningsmedlet som fanns tillgängligt i Sverige, varför biodlingarna fyllde en viktig funktion. Honungen var också viktig eftersom den användes för att framställa mjöd och ljus av bivax.Pletara_sa_pčelama

Under 1600-talet uppfann amerikanen Lorenzo Langstroth ett nytt system för att producera honung som skulle komma att revolutionera biodlingen. Han skapade en helt ny slags bikupa som hade löstagbara lådor och ramar. Bina kunde bygga sina vaxkakor i ramarna, som lätt kunde plockas upp vid skörd. På det här sättet behövde man inte förstöra bivaxkakan, så som man hade varit tvungen att göra tidigare. Det är denna typ av bikupa som används för biodling än idag.

Idag ägnar sig tusentals män och kvinnor i Sverige åt biodling som fritidssysselsättning. De samlas bland annat genom Sveriges Biodlares Riksförbund, en intresseorganisation för biodlare i Sverige. Om du är en av dessa tusentals svenskar som har en biodling på dina marker är det sannolikt att du tycker om att vara utomhus. En bra investering kan då vara att ordna en ordentlig uteplats, där man kan njuta av sin trädgård och av sina bin. Du kan köpa billiga utemöbler för din uteplats på Buildor.se.

Samhället bakom honungen

Samhället bakom honungen 1

Biodling ökar i intresse och fler börjar producera och sälja sina egengjorda honung. Idag har Livsmedelsverket exakta beskrivningar över vad som får kallas och säljas som honung. Men bakom denna kletiga och söta produkt så finns det ett helt välordnat och komplicerat mikrosamhälle som ligger bakom allt, nämligen bisamhället. Det finns tre roller bin kan ha i ett bisamhälle.

 

Arbetsbin
Arbetsbin är honor som på grund av en mindre näringsrik föda under uppväxten har blivit outvecklade. De är också den grupp i bisamhället som står längst ned i det feodala bi-systemet. Arbetsbina är som sitt namn låter de som arbetar hårdast i bisamhället. Det finns två olika sorters arbetsuppgifter som arbetsbin kan ha.

 

1. Jobb inuti i bikupan – Ett arbetsbi som jobbar inomhus kan arbeta med cellputsning, värmereglering av samhället och  renhållning av kupan.

2. Jobb utanför bikupan – De som jobbar utifrån kupan samlar in bland annat nektar, pollen och vatten. De kan även ha vakttjänst.

Drönare
Drönarna i bisamhället utgörs av hanar. Deras huvuduppgift är att para sig med en ung bidrottning för att säkerställa bikupans fortsatta existens. De drönare som parar sig med drottningen dör strax efter parningen eftersom de fastnar i drottningens kropp och slits sedan sönder. Drönaren saknar gadd och är därför harmlös. Utöver detta så deltar också drönare i honungsbehandlingen och bikupans värmereglering.

Drottningen
Drottningen står överst i bikupans feodala pyramid. Hennes uppgift är att säkerställa att nya bin föds och gör detta genom att para sig med drönare. Hon parar sig endast en gång och man brukar räkna med att drottningen ska kunna lägga 3000 ägg per dygn. Efter 2-3 år byts drottningen ut mot en yngre förmåga eftersom hon inte kan lägga lika många ägg längre.Samhället bakom honungen 2

 

Bisamhället utgörs av dessa tre komponenter och det finns ungefär runt 60 till 80 000 av dessa i en bikupa. Arbetsbördan ligger som allra tyngst på arbetsbina. Det är dessa som drar det stora lasset i produktionen av honung och ser till att honungsförrådet inte är tomt. Men det är inte bara bin som ser till att produktionen flödar. På Casinoakademin hjälper man sina kunder att se till att skapa sitt ”eget land som flödar av mjölk och honung”.

 

 

Honung kommer ifrån bin

Honung kommer ifrån bin 1

Det är få som inte har smakat den söta smaken som kommer från honungen. Redan mayaindianerna sysslade med biodling, vilket ger en fingervisning om hur gammal biodlingskonsten är. I korta drag kan man säga att en biodlare ger sina bin en plats att bygga sitt bo på. Den ska vara utformad på ett speciellt sätt som gör det enklare för bina att börja producera honung. Dagens bikupor är dessutom portabla, vilket innebär att man kan flytta de till platser där det finns mer blommor och nektar för bina. De används även flitigt för att aktivt pollinera områden som kanske har problem att bli pollinerade naturligt.

 

Bikupor
Det är själva nektarn som blir till honung inuti biet. Denna lagras sedan inuti bikupan i en av cellerna. Anledningen till detta är att de använder honungen som föda under vintern. Det är samma honung som du har på dina mackor, i ditt te eller i din mat. Naturligtvis så måste biodlaren vara noga med att bina har tillräckligt med föda för att klara den hårda svenska vintern. Det finns gott om olika substitut att använda som till exempel sockervatten som man kan göra själv eller bifor som man kan köpa i affären.Honung kommer ifrån bin 2

 

I modern tid används bikupor som har så kallade ramar inuti. Det är en skiva som bisamhället använder för att sätta sina vaxkakor. Du har säkert sett ett klipp på män i dräkter som tar ut dessa skivor med honung på. Ramarna kan se ut lite hur som helst, men det finns internationella mått för hur de bör se ut. Avståndet mellan ramarna är en av de viktigaste punkterna att tänka på eftersom de påverkar hur bina bygger själva bikupan. Upptäckten av detta hade en enorm betydelse i biodlingstekniken.

 

Biodlare
Att vara en biodlare handlar lika mycket om att ta hand om sina bin som det handlar om att ta hand om företaget. Den finns en mängd olika tjänster som kan förenkla vardagen som till exempel Fakturino som erbjuder fakturaköp. Så länge man tar hand om sina bin lika bra som man tar hand om sig själv och sitt företag så finns det inget som står i vägen för framgång.

Hur man kontrollerar sina bin

Hur man kontrollerar sina bin

Det finns många olika sätt att inte bli stucken när man ska närma sig bin. Det populäraste sättet är att använda sig av rök i olika former. När bina känner röklukten så börjar de förbereda sig på att behöva fly från elden. Det finns även andra sätt att kontrollera sina bin, ett exempel är så kallad Drottningodling. Det är i princip samma sak som man gör med hundar, i det här fallet så styr man vilka gener som drottningen kommer att para sig med. Antingen genom insemination eller genom att kontrollera vilka bidrönare som får ha tillgång till drottningen.

 

Biraser

Några av de egenskaper som man vill ha hos sina bin är att de ska vara lugna, vara duktiga på att hämta honung samt vara ordningsamma. Det finns många biraser som naturligt har dessa egenskaper och som dessutom importerades till Sverige. Detta ledde till att det naturliga svenska biet var nära på att dö ut. Lyckligtvis så startades ett projekt vid namn ”Projekt NordBi” som än idag arbetar för att våra inhemska bin inte ska dö ut.

 

Honungskörd

När biodlaren väl ska börja skörda binas honung använder man sig utav en så kallad skattlåda. Det är en låda med ett galler på som tillåter arbetsbina flyga in fritt, men som hindrar drottningen som är större. När biodlaren anser att bina har hämtat tillräckligt med nektar så samlas skattlådorna in och vaxkakorna slungas. Slungningsprocessen fungerar som en centrifug och honungen flyter ut och samlas i ett förvaringskärl. Det kan ta några dagar för honungen att kristalliseras och om man inte rör om honungen så riskerar den att bli grynig. Ett enkelt knep är att blanda in en liten bit honung som redan har kristalliserats för att hjälpa processen.Hur man kontrollerar sina bin 2

 

Honung på burk

Vid det här laget så är det bara för biodlaren att börja hälla upp honungen på burk. Därefter kan den hettas upp, men inte för mycket, för att sedan hällas över i en glasburk. Själva smaken och egenskaperna som honungen har ett direkt samband med blommorna och nektarn som de fått i sig. Vissa nektarkällor ger en ljusare honung medan andra ger en mörk.

Bli biodlare

1280px-Beekeeper

Att bli biodlare är nyttigt både för dig och för naturen. Bin är nämligen livsnödvändiga för att växter ska bli pollinerade, något som både gäller de som växer vilt i naturen och de som vi odlar för att äta. Beräkningar visar att det idag behövs betydligt fler biodlare och dubbelt så många bin i Sverige för att vi ska kunna vara säkra på att allt som behövs pollineras verkligen pollineras. Förutom att man alltså gör naturen en tjänst genom att vara biodlare kan man också tjäna pengar åt sig själv. Ett enda samhälle med runt 50 000 bin kan ge mellan 30 och 50 kilo honung varje år, och kräver bara mellan 5 och 10 timmars jobb under samma period (borträknat den tid som krävs för att utvinna och ta vara på honungen).Imker

För att starta en biodlingsverksamhet krävs självklart vissa investeringar. Man måste till exempel köpa ett bisamhälle. Dessa kan variera stort i pris, beroende på vilken årstid man köper dem, hur stora de är och vilken härstamning drottningen har, men generellt kostar ett bra bisamhälle runt 2 000 kronor. Förutom själva bina krävs även viss utrustning, till exempel en bikupa att hålla bina i. En modern bikupa, gjord av cellplast, inklusive ramar och vax för honungen, kostar runt 2 000 kronor. Beroende på hur stor verksamhet du ska ha (det vill säga hur många bisamhällen) kan dessa kostnader mångdubblas. Sedan behövs naturligtvis skyddsutrustning och arbetskläder som biodlaren själv ska ha på sig, vilket brukar kosta runt 1 500 kronor. Man behöver också ett flertal maskiner och utrustning till hjälp för att utvinna honungen. Också kostnaden för detta beror på hur stor verksamhet man har tänkt sig – den kan ligga på allt mellan 12 000 kronor och 300 000 kronor. Om du tror att det kan vara en investering som lönar sig att bli biodlare, men inte har pengarna som krävs för att starta din verksamhet, kan ett sätt att få ihop pengar vara att spela på casino. Du hittar många bra onlinecasinon på Casinosidan.com. Det är dock en riskfylld metod, som också kan resultera i att du förlorar pengar, så den bör användas med måtta.

Honungens sötma

Honungens sötma

Vad är egentligen denna söta, antingen flytande eller fasta sak som vi alla känner igen som honung. Det vetenskapliga svaret är att det är en fermenterad produkt som kommer från honungsbin och består till viss del av glukos och vatten samt sockerarter. Livsmedelsverket har exakta beskrivningar och krav på vad som får kallas för, och sedan säljas som, honung. Bland annat så får man varken tillföra eller ta bort något från produkten.

 

Kvalité gör skillnad

När honungen är färsk så är den flytande och lätt gulbrunaktig och när den blir kristalliserad blir den fastare och kan ha många olika färger såsom brunt och gråaktigt. Det är glukoshalten som bestämmer om honungen kommer att fortsätta vara kristalliserad eller flytande. Ett tecken på kvalitet är att det skapats ett mönster av glukosen på insidan. Man brukar likna mönstret med rimfrost på glas under vintern. Mönstret betyder att honungen inte har värmts, vilket bidrar till en bättre smak och kvalitet. Det kanske låter som en liten detalj, men fråga vilken kock som helst som kan sin sak och använder råvaran ofta. En bra honungskvalitet kan vara skillnaden mellan en kanonrätt och en medelmåttig sådan.Honungens sötma 2

 

Vilket ansvar har du som biodlare

Allt fler personer lockas av biodling, men det kommer självklart med ansvar. Jordbruksverket har en mängd olika regler som behöver följas för att den svenska miljön ska kunna klara av det. Dessutom kommer de ut med nya nyheter regelbundet tillsammans med bestämmelser och varningar. Man måste anmäla vart man har sina bisamhällen till länsstyrelsen, samt om de flyttas till en tillfällig uppställningsplats. Anmälan måste göras var tredje år innan den 31:a mars. Om det är första gången man har en biodling så måste anmälan göras så fort man börjat.

 

Sjukdomar och saker att tänka på

Det finns även gott om tips på Jordbruksverkets hemsida, som till exempel att man ska förvara sina oanvända bikupor på ett sådant sätt att de inte kan kommas åt av bina. Detsamma gäller när ett bisamhälle dör och inte kan tas hand om på en gång. En av de viktigaste anledningarna till att besöka jordbruksverkets hemsida är för att få sjukdomsvarningar. I skrivande stund finns det till exempel en risk att bina får amerikansk yngelröta, traké- och varroakvalster. Jordbruksverket uppmanar att man genast ska säga till om man skulle upptäcka att bina har sådana sjukdomar då de kan ha stor påverkan och spridas snabbt.