Forskarna i dag har konstaterat att honung är nyttigt. För tusentals år sedan visste både egyptierna, romarna och grekerna det. De gamla grekerna och egyptierna använde honung för att läka sår redan för 4000 år sedan. I de förhistoriska olympiska spelen gjorde man en energidryck innehållande honung till de tävlande. Innan människan började med biodling hämtade man sin honung direkt från binas bon i bergsskrevor och träd. Denna vildhonung innehåller 100 miljoner levande mjölksyrabakterier per gram. Det finns likheter med antibiotika som dödar bakterier och därför skulle vildhonung kunna användas istället för antibiotika inom sjukvården.

Antibakteriella egenskaper hos honung

Honungens läkande effekter har av forskarna delats in i tre faktorer. Det är producerande av ett enzym och väteperoxid, innehållet av antioxidanter samt den tredje faktorn som hittills varit okänd men som man nu har funnit är mjölksyrabakterierna som är antibakteriella. Bakterierna skyddar dessutom honungen från jästsvampar och bakterier som kommer från pollen vilket gör att honungen kan lagras länge utan att bli förstörd. Allt fler upptäcker och blir medvetna om honungens positiva effekter och de senaste åren har antalet biodlare ökat avsevärt. Kurser i biodling är populärt både bland kvinnor och yngre mot tidigare då det var mest äldre män som höll på med biodling.

Gamla huskurer med honung

Honung har alltid varit ett populärt innehåll i olika huskurer. Mot hosta hjälper det att dricka honung, vatten och hackad timjan blandat till en dryck. I förebyggande syfte för att klara sig mot förkylningar gör man en indonesisk dryck som består av citron, ingefära, gurkmeja, honung och vatten. Allt detta körs i en mixer till en dryck som man förvarar i kylskåp och dricker av morgon och kväll. Har du torrt hår kan det hjälpa att göra en inpackning av honung och olivolja. Låt det verka i håret 30-60 minuter och tvätta sedan med ett milt schampo. Mot sömnsvårigheter kan ett glas varm mjölk med honung hjälpa. Tänk på att många av honungens effekter kan försvinna vid upphettning.

Honung har i alla tider använts både som det är och i kalla såväl som varma recept. En av fördelarna med raffinerat socker är att det är smakneutralt. Honung däremot kan ha många olika smaker som du kanske bör ha koll på innan du tillför honung som krydda eller basingrediens i ett recept. Det är helt enkelt lite mer finlir att laga mat med honung än när du adderar andra sötningsmedel. Men honungen bäddar också för mer komplexa och intressanta smakupplevelser. Det är dessutom väldigt nyttigt. Haka på trenden och tillaga mat efter recept med honung i du också!

Honung fungerar i de flesta recept

Det är trevligt att se att en honungsfestival främjar biodling och kulturen kring honung som ingrediens i matlagning. På en festival kan du till exempel upptäcka att honungens sötma passar ihop med tomater och många andra vanliga råvaror. Ibland vill man balansera sältan i en produkt med lite sötma. När du gör eget jordnötssmör kan det till exempel passa perfekt med lite honung. Honung är en sådan där ingrediens som lyfter andra smaker. Det är alltså inte bara en råvara som passar i specifika recept utan något du kan använda som standardkrydda. När du ersätter socker i ett recept med honung ska du tänka på att honung är sötare än socker.

Alternativa användningsområden för honung

Honung är inte bara ett förträffligt sötningsmedel med olika smaker, beroende på från vilka blommor bina hämtat sin nektar. Du kan även använda honung som förtjockningsmedel om du inte vill reda en sås med till exempel ägg eller mjöl. Honung är även en perfekt ingrediens i recept på glace, alltså den sås du vill ha på en bit kött eller fisk medan du grillar den. Honungens naturliga klibbighet gör så att din glace inte rinner av. Många världsberömda ölsorter har honung i receptet. Honung som lösts i varmt vatten kan även användas som en nyttig sockerlag med speciell smak, när du blandar drinkar.

Än så länge är biodling en ganska liten hobby sett till antalet aktiva biodlare, men det finns ändå en hel del människor som är intresserade av att bli biodlare. Många som funderar på att börja med biodling känner dock att de inte har tillräckliga kunskaper för att komma igång. Även bland folk som sysslat med biodling i flera år dyker det ibland upp problem och frågor som man börjar grubbla över. För att lära sig mer kan man förstås fråga andra biodlare eller gå en kurs men man kan också lära sig mycket på egen hand genom att läsa böcker.

Den svenska Bibibeln

Den troligtvis allra populäraste boken bland svenska biodlare har länge varit ”Bin och biodling” av biforskaren Åke Hansson. Boken är en blandning av uppslagsbok och handbok och innehåller detaljerad information om bin och biodling i svenska förhållanden. Här finns information om vad man som nybörjare bör tänka på när man börjar med biodling, hur man förhindrar och behandlar olika sjukdomar som kan drabba bisamhället, vad biodlingshobbyn kostar, hur man främjar honungsproduktion och mycket mer. På många håll råder det brist på blommor för våra insekter men boken ger tips om hur man kan avhjälpa det problemet. Det är inte för intet som Hanssons bok ibland brukar kallas för ”Bibibeln”. En annan bok som många svenska biodlare har läst är ”Bin till nytta och nöje” av Carl Otto Mattson. Den boken är utformad som en introducerande kursbok och därför passar den utmärkt för nybörjare. Den rikt illustrerade handboken ger dig alla väsentliga råd du behöver för att komma igång med din första biodling.

Många utländska böcker

Om man vill gå utanför Sveriges gränser finns det en uppsjö av biodlingsböcker skrivna av utländska författare. När man läser utländska böcker lönar det sig förstås att komma ihåg att väder- och klimatförhållanden i andra länder inte alltid liknar våra svenska förhållanden men grunderna i biodlingen brukar ändå vara de samma. En bok som ofta omtalas som en klassiker och som rekommenderas av många engelskspråkiga biodlare är ”The Hive and the Honey Bee” av Graham, Ambrose & Langstroth. Boken är en maffig volym fullspäckad med fakta för både nybörjare och mer erfarna. Delar av boken är ganska torra och vetenskapliga men boken är hursomhelst ett utmärkt uppslagsverk om allt som gäller bin. Avslutningsvis lönar det sig att pröva sig fram. Provläs flera biodlingsböcker eller gå till biblioteket och bläddra i böckerna de har inne. Att läsa en bok om biodling är ett bra sätt att lära sig mer om ämnet och se om man passar för hobbyn.

Biodling ökar i intresse och fler börjar producera och sälja sina egengjorda honung. Idag har Livsmedelsverket exakta beskrivningar över vad som får kallas och säljas som honung. Men bakom denna kletiga och söta produkt så finns det ett helt välordnat och komplicerat mikrosamhälle som ligger bakom allt, nämligen bisamhället. Det finns tre roller bin kan ha i ett bisamhälle.

Arbetsbin
Arbetsbin är honor som på grund av en mindre näringsrik föda under uppväxten har blivit outvecklade. De är också den grupp i bisamhället som står längst ned i det feodala bi-systemet. Arbetsbina är som sitt namn låter de som arbetar hårdast i bisamhället. Det finns två olika sorters arbetsuppgifter som arbetsbin kan ha.

1. Jobb inuti i bikupan – Ett arbetsbi som jobbar inomhus kan arbeta med cellputsning, värmereglering av samhället och  renhållning av kupan.

2. Jobb utanför bikupan – De som jobbar utifrån kupan samlar in bland annat nektar, pollen och vatten. De kan även ha vakttjänst.

Drönare
Drönarna i bisamhället utgörs av hanar. Deras huvuduppgift är att para sig med en ung bidrottning för att säkerställa bikupans fortsatta existens. De drönare som parar sig med drottningen dör strax efter parningen eftersom de fastnar i drottningens kropp och slits sedan sönder. Drönaren saknar gadd och är därför harmlös. Utöver detta så deltar också drönare i honungsbehandlingen och bikupans värmereglering.

Drottningen
Drottningen står överst i bikupans feodala pyramid. Hennes uppgift är att säkerställa att nya bin föds och gör detta genom att para sig med drönare. Hon parar sig endast en gång och man brukar räkna med att drottningen ska kunna lägga 3000 ägg per dygn. Efter 2-3 år byts drottningen ut mot en yngre förmåga eftersom hon inte kan lägga lika många ägg längre.

Bisamhället utgörs av dessa tre komponenter och det finns ungefär runt 60 till 80 000 av dessa i en bikupa. Arbetsbördan ligger som allra tyngst på arbetsbina. Det är dessa som drar det stora lasset i produktionen av honung och ser till att honungsförrådet inte är tomt.

Det är få som inte har smakat den söta smaken som kommer från honungen. Redan mayaindianerna sysslade med biodling, vilket ger en fingervisning om hur gammal biodlingskonsten är. I korta drag kan man säga att en biodlare ger sina bin en plats att bygga sitt bo på. Den ska vara utformad på ett speciellt sätt som gör det enklare för bina att börja producera honung. Dagens bikupor är dessutom portabla, vilket innebär att man kan flytta de till platser där det finns mer blommor och nektar för bina. De används även flitigt för att aktivt pollinera områden som kanske har problem att bli pollinerade naturligt.

Bikupor
Det är själva nektarn som blir till honung inuti biet. Denna lagras sedan inuti bikupan i en av cellerna. Anledningen till detta är att de använder honungen som föda under vintern. Det är samma honung som du har på dina mackor, i ditt te eller i din mat. Naturligtvis så måste biodlaren vara noga med att bina har tillräckligt med föda för att klara den hårda svenska vintern. Det finns gott om olika substitut att använda som till exempel sockervatten som man kan göra själv eller bifor som man kan köpa i affären.

I modern tid används bikupor som har så kallade ramar inuti. Det är en skiva som bisamhället använder för att sätta sina vaxkakor. Du har säkert sett ett klipp på män i dräkter som tar ut dessa skivor med honung på. Ramarna kan se ut lite hur som helst, men det finns internationella mått för hur de bör se ut. Avståndet mellan ramarna är en av de viktigaste punkterna att tänka på eftersom de påverkar hur bina bygger själva bikupan. Upptäckten av detta hade en enorm betydelse i biodlingstekniken.

Biodlare
Att vara en biodlare handlar lika mycket om att ta hand om sina bin som det handlar om att ta hand om företaget. Den finns en mängd olika tjänster som kan förenkla vardagen som till exempel Fakturino som erbjuder fakturaköp. Så länge man tar hand om sina bin lika bra som man tar hand om sig själv och sitt företag så finns det inget som står i vägen för framgång.

Det finns många olika sätt att inte bli stucken när man ska närma sig bin. Det populäraste sättet är att använda sig av rök i olika former. När bina känner röklukten så börjar de förbereda sig på att behöva fly från elden. Det finns även andra sätt att kontrollera sina bin, ett exempel är så kallad Drottningodling. Det är i princip samma sak som man gör med hundar, i det här fallet så styr man vilka gener som drottningen kommer att para sig med. Antingen genom insemination eller genom att kontrollera vilka bidrönare som får ha tillgång till drottningen.

Biraser

Några av de egenskaper som man vill ha hos sina bin är att de ska vara lugna, vara duktiga på att hämta honung samt vara ordningsamma. Det finns många biraser som naturligt har dessa egenskaper och som dessutom importerades till Sverige. Detta ledde till att det naturliga svenska biet var nära på att dö ut. Lyckligtvis så startades ett projekt vid namn ”Projekt NordBi” som än idag arbetar för att våra inhemska bin inte ska dö ut.

Honungskörd

När biodlaren väl ska börja skörda binas honung använder man sig utav en så kallad skattlåda. Det är en låda med ett galler på som tillåter arbetsbina flyga in fritt, men som hindrar drottningen som är större. När biodlaren anser att bina har hämtat tillräckligt med nektar så samlas skattlådorna in och vaxkakorna slungas. Slungningsprocessen fungerar som en centrifug och honungen flyter ut och samlas i ett förvaringskärl. Det kan ta några dagar för honungen att kristalliseras och om man inte rör om honungen så riskerar den att bli grynig. Ett enkelt knep är att blanda in en liten bit honung som redan har kristalliserats för att hjälpa processen.

Honung på burk

Vid det här laget så är det bara för biodlaren att börja hälla upp honungen på burk. Därefter kan den hettas upp, men inte för mycket, för att sedan hällas över i en glasburk. Själva smaken och egenskaperna som honungen har ett direkt samband med blommorna och nektarn som de fått i sig. Vissa nektarkällor ger en ljusare honung medan andra ger en mörk.

Vad är egentligen denna söta, antingen flytande eller fasta sak som vi alla känner igen som honung. Det vetenskapliga svaret är att det är en fermenterad produkt som kommer från honungsbin och består till viss del av glukos och vatten samt sockerarter. Livsmedelsverket har exakta beskrivningar och krav på vad som får kallas för, och sedan säljas som, honung. Bland annat så får man varken tillföra eller ta bort något från produkten.

Kvalité gör skillnad

När honungen är färsk så är den flytande och lätt gulbrunaktig och när den blir kristalliserad blir den fastare och kan ha många olika färger såsom brunt och gråaktigt. Det är glukoshalten som bestämmer om honungen kommer att fortsätta vara kristalliserad eller flytande. Ett tecken på kvalitet är att det skapats ett mönster av glukosen på insidan. Man brukar likna mönstret med rimfrost på glas under vintern. Mönstret betyder att honungen inte har värmts, vilket bidrar till en bättre smak och kvalitet. Det kanske låter som en liten detalj, men fråga vilken kock som helst som kan sin sak och använder råvaran ofta. En bra honungskvalitet kan vara skillnaden mellan en kanonrätt och en medelmåttig sådan.

Vilket ansvar har du som biodlare

Allt fler personer lockas av biodling, men det kommer självklart med ansvar. Jordbruksverket har en mängd olika regler som behöver följas för att den svenska miljön ska kunna klara av det. Dessutom kommer de ut med nya nyheter regelbundet tillsammans med bestämmelser och varningar. Man måste anmäla vart man har sina bisamhällen till länsstyrelsen, samt om de flyttas till en tillfällig uppställningsplats. Anmälan måste göras var tredje år innan den 31:a mars. Om det är första gången man har en biodling så måste anmälan göras så fort man börjat.

Sjukdomar och saker att tänka på

Det finns även gott om tips på Jordbruksverkets hemsida, som till exempel att man ska förvara sina oanvända bikupor på ett sådant sätt att de inte kan kommas åt av bina. Detsamma gäller när ett bisamhälle dör och inte kan tas hand om på en gång. En av de viktigaste anledningarna till att besöka jordbruksverkets hemsida är för att få sjukdomsvarningar. I skrivande stund finns det till exempel en risk att bina får amerikansk yngelröta, traké- och varroakvalster. Jordbruksverket uppmanar att man genast ska säga till om man skulle upptäcka att bina har sådana sjukdomar då de kan ha stor påverkan och spridas snabbt.